Några av fördelarna med ett eget unikt profiltypsnitt:

• Du har full kontroll över bokstavsformgivningen, som kan anpassas fritt efter önskemål för en unik grafisk identitet och starkare varumärke
• Du har full juridisk och logistisk kontroll över implementeringen av typsnittet inom din organisation, och slipper licensmässiga begränsningar eller tillkommande kostnader gällande användning, distribution eller stöd för multipla tekniska plattformar
• Du kan enkelt och smidigt efterkomplettera och uppdatera typsnittet allteftersom dina behov växer

Du är välkommen till oss antingen med ett grundkoncept om ett visst manér/formspråk, kanske efter någon befintlig förlaga, för att sedan låta oss stå för både formgivning och produktion -- eller med ett mer eller mindre färdigritat typsnitt som är digitaliserat i Illustrator, för att sedan låta oss se över och efter behov korrigera/finputsa detta samt ta fram ett produktionsfärdigt typsnitt.

Nackdelen med att ta fram ett eget typsnitt jämfört med att köpa ett kommersiellt typsnitt som redan finns på marknaden är en längre leveranstid (vilket kräver framförhållning) samt i vissa fall en högre initialkostnad (beroende på hur omfattande licenskravet är). Då förutsättningarna varierar från fall till fall går det inte att säga vilket upplägg som passar just dig bäst utan en grundlig analys av dina unika behov och förutsättningar.

En viktig aspekt vid utvecklingen av ett nytt typsnitt är olika upphovsrättsliga skydd. När man talar om upphovsrättsskydd i typsnittssammanhang kan man dela in detta i följande tre aspekter:

• Typsnittets namn (varumärkesskydd)
• Typsnittets programkod (copyright-skydd)
• Typsnittets bokstavsformer (mönsterskydd)

Ett typsnittsnamn kan varumärkesskyddas som vilket annat produktnamn som helst (man kan t.ex. inte kalla ett nytt typsnitt för Helvetica, som är ett skyddat varumärke), och dess programkod är likställd med en programvaras (man kan alltså inte kopiera innehåll från ett befintligt typsnitt, ändra i detta och sedan kalla det ett nytt typsnitt). Om man ansöker om och får tillåtelse från en tillverkare att göra justeringar i dennes typsnitt blir det nya typsnittet ett derivat som även detta tillhör typsnittstillverkaren (brukligt är då också att man lägger till ett förtydligande suffix på originalnamnet, t.ex. ”Helvetica For [Kundnamn]”).

Den mest komplicerade aspekten på upphovsrättsskydd gäller bokstavsformgivningen: Gör man något helt nytt från grunden med en distinkt egen karaktär är risken att ett upphovsrättsligt intrång kan anses föreligga minimal, men om man däremot väljer att utgå från en befintlig förlaga och denna kan anses ha tillräckligt hög s.k. verkshöjd (unicitetsgrad), så bör man principiellt undvika att plagiera denna bokstavsform. Om förlagan däremot har en mer generisk grundform (som t.ex. Helvetica) blir det givetvis svårare för upphovsrättsinnehavaren att hävda plagiering.

Så vitt vi vet har inga plagiat prövats rättsligt med prejuridicerande domar, så det är nog svårt även för garvade varumärkes- och immaterialrättsjurister att avgöra exakt var gränsen går mellan fri tolkning och plagiering när det gäller typsnitt. Man bör dock särskilja mellan en logotyp, som består av en begränsad uppsättning bokstäver/tecken där mönsterskyddet är ganska uppenbart, och ett typsnitt som består av ett helt alfabet och många andra tecken, där mönsterskyddets omfattning förefaller något mer diffus.

Vår stående rekommendation om man avser att låta sig inspireras av ett befintligt typsnitt men sedan göra förändringar som ger ett eget uttryck, är att man alltid rådgör med juridisk expertis på upphovsrätt -- vi är inte juridiskt sakkunniga, men vi hjälper gärna till efter bästa förmåga med både konsultation och konstruktion (utveckling och produktion). Obs! Vi kan inte överta beställarens ansvar och skyldigheter, utan det är alltid ägaren/användaren av det nya typsnittet som är ansvarig i olika upphovsrättsliga sammanhang.